Notisa Pingst

PINGSTTRADITIONER OCH PINGSTBRÖLLOP

Text: Inger Lin Söderberg-Lidbeck
Bild: Bearbetning Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet

Artikeln omfattas av lagen om upphovsrätt. Text och bilder får inte kopieras och publiceras utan tillstånd av Inger Lin Söderberg-Lidbeck och Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet. Överträdelser beivras.

Ordet pingst kommer av grekiskans "pentekosté" som betyder den femtionde dagen, eftersom pingsten infaller den femtionde dagen efter påsk. Pingsten är den kyrkliga högtid då den Helige Andes närvaro i människornas tillvaro befinner sig i fokus. Detta förhållande gällde även i gamla tider vilket medförde att många som annars inte var särskilt kyrksamma besökte kyrkan i pingsttiden.

Pingsten kunde också vara en välbehövlig kortsemester innan sommarens arbete tog vid. Bild efter ett pingstvykort från 1900-talets början..
Copyright bearbetning Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet ©

I och med att pingsten passerades ansågs vintern vara definitivt överstånden. I gamla tiders jordbruksdominerade samhälle innebar detta att vårbruket på åkrar och tegar avslutades. Eftersom Sverige är ett avlång land med stora skillnader i klimatförhållanden varierade tiderna för vårbruket. I södra Sverige såg man de första grödorna spira när man i fjälltrakterna avslutat plöjning och harvning. I norr var pingstaftonen en skakeldag, vilket innebar att hästen inte längre skulle spännas för de redskap som förberedde jorden inför sådd.
Under medeltiden när den romersk-katolska kyrkans högtidsdagar gällde även i vårt land var onsdagen i pingstveckan en trampardag, senare kallat gångardag. Gångardagarna var ursprungligen fyra per år till antalet. Dessa dagar utmärktes av att man i procession med ljus och helgonbilder gick runt byarnas ägor under bön och psalmsång. Avsikten med trampardagarna var att tillförsäkra sig om Guds goda vilja och en god skörd. Efter år 1770-talet var gångardagarna officiellt via lag avskaffade i Sverige.
Vid pingsttiden studerade man även naturen och dess tecken och försökte efter bästa förmåga utluska hur den kommande växtperioden skulle påverkas av väderleken. Himlens färgning i soluppgång och solnedgång tillmättes särskilt stor betydelse. Om himlen var rosa vid soluppgången väntade en blåsig och torr sommar. Om solnedgången var röd förebådades en torr och blåsig höst. Grönt förebådade regn och kyla. Blått lovade regn i övermått. Åskväder som inträffade vid pingsttiden var sällsynta vilket även märktes i det avseende som man fäste vid fenomenet. Pingståskväder ansågs varsla om härjande pest, krig och konungars oväntade död.

I gamla tider erbjöd pingsten ledighet och möjlighet till fest och dans för de ungdomar som ännu inte hade ansvar för gård och familj.

Pingstfrieri var populärt förr i tiden. Bild från 1905.
Copyright bearbetning Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet ©

I både norr och söder förkom att ungdomarna anordnade s.k. pingstbröllop. Dessa bröllop in spe var föga respektabla tillställningar. Ett pingstbrudpar utsågs bland de ogifta och mindre ansedda ungdomarna. Det var inte direkt någon ära att utses till eftersom det ansågs innebära otur att klä sig i bröllopsstass innan man gifte sig på riktigt. Särkilt den kvinna som klädde ut sig brud tog en risk. Hon klädde sig till gammeljänta d.v.s. riskerade att dö ogift. Vid förra sekelskiftet när ett ökande antal unga personer flyttade in till städer och industriorter förändrades också traditionerna. Helgfirandet anpassades till de nya förhållandena. Pingsten blev för stadsbon en helg då man gav sig ut till stadens parker eller närområden för att betrakta grönskan och lyssna till fågelsången. Även unga par tog tillfället i akt för att umgås på tu man hand som avkoppling från långa arbetsdagar och trångboddhet.

Pingstbrudpar, 1930-tal.
Copyright bearbetning Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet ©

Den nya betydelse som pingsthelgen fick vid tiden kring sekelskiftet som en helg ämnad för naturupplevelse och romantik fick även betydelse för valet av bröllopstid. Pingsthelgen blev under 1900-talet en betydande bröllopshelg. Tiden ansågs vara lämplig av flera anledningar. Pingsten var sedan gamla tider en betydande kyrkohelg. Den var även ungdomens särskilda festtid. Främsta anledningen till pingstbröllopens popularitet ansågs dock vara att de inte behövde vara lika påkostade som sensommarbröllopen.