NOTISA   Sweden

Årets månader i backspegeln
Händelser förr

Augusti - Skördemånad 

Byt månad » Januari  Februari  Mars  April  Maj  Juni  Juli  Augusti  September  Oktober  November  December

Text: © Inger Lin Söderberg-Lidbeck
OBS! Innehållet på Notisas sidor får bara läsas här. Du får INTE kopiera texter eller bilder och lägga ut på din egen eller någon annan sida. Otillåten användning debiteras!


Månaden augusti har fått sitt namn efter en romersk kejsare. Nämligen efter Augustus som levde år 63 f.Kr. - år 14 e.Kr. och som var Roms förste kejsare. Han hette fram till år 27 f.Kr. Octavianus. Hans målmedvetna samlande av makt medförde att han skapade grunden för det romerska kejsardömet.

Augustimånaden för Nordens bonde medförde att linskörden påbörjades liksom huvuddelen av grönsaksskörd och fruktskörd. I bondepraktikan skrevs om månaden:

Om solen skiner klart efter sin art
På Wårfrudag himmelsfärd
Det låter sig för ett godt tecken lyda,
Förty det will mycket godt win betyda.

Innehållet kan sammanfattas som att om solen sken klart på jungfru Marie himmelsfärdsdag 15 augusti, så var det ett gott tecken för vinskörden. Ånyo visar sig bondepraktikans ursprung i Tyskland där en annan odlingszon gällde.

Enligt gamla skrifter skulle ingen läkedom brukas under augusti månad, särskilt inte under hunddagarna de varade från 17 juli till den 20 augusti. Dessa dagar skulle ej heller någon dryck eller mat beredas. Även rötmånaden som överlappade hunddagarna var en period då intet skulle bryggas eller bakas. Rötmånaden varade från den 23/7 till den 23/8 och var i regel årets varmaste period.

De förkastade dagarna under augusti var den 2 och den 10.
Särdeles farligt att åderlåta sig var det den 15 augusti.
 


  1. 1 augusti, Vincula Sancti Petri, Peter fäng, Pehr Winckel. Denna dagen högtidlighölls i gamla tider aposteln Petrus befrielse ur fängelset. Händelsen skildras i apostlagärningarnas tolfte kapitel. Natten innan Herodes beslut att ställa Petrus inför rätta befriades Petrus ur fängelset av en Herrens ängel. Ordet Vincula syftar på det latinska Petrus in vinculis som berättar att Petrus var iförd bojor. Under 1770-talet förlorade dagen sin status som helgdag. Enligt bondens kalender skulle man denna dagen så råg.
Den 1 augusti år 1593 återupprättades Uppsala universitet efter att ha varit stängt en längre tid.
Dagen är nationaldag i Schweiz som firar tillkomsten av en förbundsurkund mellan tre kantoner den 1 augusti år 1291.
  2. Stambanenätets övre Norrlandsbana invigdes den 2 augusti år 1894 av kung Oscar II i Boden.
  3. Den 3 augusti år 1908 föddes Birgit Cullberg sedermera berömd koreograf.
Den 3-5 augusti samma år fick Sverige motta celebert besök av Tysklands kejsarpar.
  4. Förr i tiden var detta Aristarchus dag. Numer står namnen Arne och Arnold i almanackan denna dag. Aristarchus var en av aposteln Paulus lärjungar som enligt legenden dog martyrdöden när kejsar Nero regerade.
För lantmannen betydde denna dag att det var dags att ge sig ut och jaga harar efter detta datum. Skämtsamt brukade även slåtterarbetet avslutas med att man "jagade hare", ett slags kurragömmalek. Den 4 augusti år 1875 dog den danske sagoberättaren Hans Christian Andersen.
Den 4 augusti år 1900 föddes den blivande drottningmodern Elizabeth i Skottland.
  5. Den 5 augusti år 1915 tågade tyska trupper in i Warszawa.
  6. Den 6 augusti år 1660 dog den portugisiske världsomseglaren Diego Velasquez.
Riksakten år som som fastställde unionen Sverige-Norge antogs den 6 augusti år 1815.
  7. Den 7 augusti år 1900 fick Lysekil stadsrättigheter. Lysekil blev den 94:e svenska staden.
  8. Kräftpremiär. Höstfester var vanliga efter skörd i det gamla bondesamhället. Det behövdes även höstfester i de nya borgerliga samhällsklassernas sociala liv. 1800-talet var kräftälskarnas och kräftätandets gyllene tid. Det fanns gott om kräftor i de svenska vattendragen. Det rituella kräftätandet som praktiserades i södra och mellersta Sverige och som fick stor anslutning under senare delen av 1800-talets mötte föga förståelse och intresse i norra Sverige. Där profilerade man sin kulturella och ekonomiska självständighet genom att ställa till med surströmmingskalas.
  9. Den 9 augusti år 1902 kröntes Edward II till kung i Storbritannien. Han efterträdde då din mor den legendariska drottning Victoria på tronen.
10. Den 10 augusti var i gamla tider Larsmässa. Då skulle slåttern vara avslutad och rågen (larsmässorågen) sådd.
11. I Frankrike blev ett patent med betydelse för ljudfilmen beviljat den 11 augusti år 1906.
12. Den 12 augusti 1788 slöts Anjala-förbundet, som utgjorde en sammansvärjning mot Gustav III.
13. Den 13 augusti år 1645 slöts freden i Brömsebro mellan Danmark och Sverige.
14. Fred slöts med Ryssland i Värälä den 14 augusti 1790.
Konventionen i Moss slöts år 1914.
15. Napoleon Bonaparte föddes i Ajaccio den 15 augusti år 1769. Fransk general som blev kejsare. Myntade begreppet "Hade jag lyckats skulle jag ha dött med ryktet att vara den störste man som någonsin har levt". Napoleon dog 1821.
Den 15 augusti 1914 invigdes Panamakanalen.
16. Den 16 augusti år 1912 togs det första flygfotografiet av den skånske studenten Erik Holm.
17. Den 17 augusti var i gamla tider St Veronikas dag. Veronika var linnehandlarnas och tvätterskornas speciella skyddshelgon.
18. Den 18 augusti år 1918 eldhärjades fosfatfabriken i Helsingborg. Det var då den största brand som härjat staden i modern tid.
19. Den 19 augusti år år 1772 genomförde Gustav III sin revolution.
Den 19 augusti var dödsdatum för två vetenskapsmän som lämnat märken i tiden. Blaise Pascal dog år 1662. Han var matematiker och filosof. Formulerade Pascals Princip: Ett tryck som utövas på en vätska, vilken fyller ett fullständigt slutet kärl, fortplantas med oförändrad storlek till kärlets alla väggar.
James Watt dog detta datum år 1819. Han var skotsk mekaniker som fulländade ångmaskinen.
20. Den 20 augusti år 1779 föddes Jöns Jacob Berzelius. Han var läkare och kemist och räknas som en av den moderna kemins grundläggare. Han dog den 7 augusti år 1848.
21. Den berömde simmaren Arne Borg satte den 21 augusti 1921 världsrekord vid simmästerskapen i Oslo (dåvarande Kristiania). Sträckan 1000 m på tiden 14.19,0.
22. Den 22 augusti år 1864 instiftades Röda Korset i Genènve.
23. Den 23 augusti år 1913 blev bronsskulpturen "Den lille havfrue" officiellt placerad på sin plats i hamninloppet till Köpenhamn.
24. Den 24 augusti år 1904 blev Ballongfararen S.A. Andrée dödförklarad. Han hade då tillsammans med besättningen på Örnen varit försvunnen sedan år 1897. Senare återfanns kvarlevorna på Vitön.
25. Den 25 augusti år 1908 dog franske fysikern Henri Becqurel. han hade fått nobelpriset i fysik år 1903 för upptäckten av radioaktiviteten. Becqurel var född 1852.
26. Den 26 augusti år 1906 lyckades Roald Amundssen passera genom Nordvästpassagen i Arktis med sitt fartyg Gjöa.
27. Den 27 augusti 1922 röstade svenska folket nej till totalt rusdrycksförbud. Det var den första omröstningen efter grundlagsändringen som möjliggjorde konsultativa folkomröstningar. Mest negativa till förbudet var Skåningarna.
28. Den 28 augusti 1920 fick Amerikas kvinnor rätt att rösta.
29. Den 29 augusti ansågs i gamla tider vara Johannes Döparens dödsdag. Den dag han halshöggs och då hans huvud bars fram på ett fat. Som ett minne av detta placerades s.k. Johannesfat på kyrkornas altare och man bad förböner för församlingsmedlemmar som led av halssjukdomar.
30. Den 30 augusti år 1915 föddes Lilian Davies som sedermera blev gift med prins Bertil och fick titeln svensk prinsessa.
31. 31 augusti till 23 september 1905, hölls förhandlingar om upplösningen av unionen Sverige-Norge i Karlstad.

Kräftans vänkrets och surströmmingsnjutare - norr och söder i frosseriperspektiv

Text: © Inger Lin Söderberg-Lidbeck

Sensommaren och hösten erbjuder kulinariska glädjeämnen för dem som vet att rätt uppskatta dem.

I den gamla folkboken bondepraktikan varnades för augustimånadens första del, då sommarvärmen på ett ofördelaktigt sätt inverkade på kött och fisk. Men trots detta var augusti de informella kalasens främsta tid. På landsbygden varvades det krävande slåtterarbetet med opretentiösa måltider och sällskapsliv under de nödvändiga vilostunderna.

Nöjet att samlas kring en enkel måltid under uppsluppna former var en etablerad sensommar- och hösttradition. Denna tradition tog sig nya uttryck när bondelandet Sverige blev industriland. Augustifester var ett socialt behov även för den nya tidens samhällsklasser som etablerade sig i städerna och industriorter.

Kräftorna blev under 1800-talet en uppskattad sensommardelikatess i de finare salongerna, även om de enligt 1800-talets kokböcker var läckrast under hela tiden från april till oktober. Särskilt ritualerna kring fisket av kräftorna tilltalade tidens nationalistiska smak. Likt forntida fångstmän begav man sig i skymningen ut på sjön med båt och facklor för att högtidligen lägga ut mjärdar och därefter i gryningen vittja fångstredskapen. Dagen därpå kokades kräftorna med dill, vatten, salt och i förekommande fall andra specialiteter enligt konstens alla regler. Därefter kunde kalaset gå av stapeln under augustimånens sken. Till kräftorna serverades öl och brännvin med olika kryddningar. Det fanns också en rikhaltig flora av sånger till kräftornas lov som var ämnade att förhöja stämningen kring kräftfaten.

Den livaktiga stämningen som kännetecknade kräftkalasen och det informella bordsskicket kontrasterade mycket gentemot de formella middagar och bjudningar som präglade 1800-talets sällskapsliv. Kräftkalaset erbjöd tillfälle för de samhällsgrupper som normalt inte hade möjligheter eller anledning att delta i landsbornas skördefester att träffas under uppsluppna former. Under 1800-talets senare del betraktades kräftkalasen som friluftsnöjen främst för herrar. Vid tiden kring sekelskiftet blev kräftätandet i ökande grad ett familje- och vänskapsnöje.

1800-talet var kräftätandets gyllene tid. Då fanns det nämligen gott om kräftor i de svenska vattendragen. I kokböckerna rekommenderades att varje person skulle konsumera minst ett tjog kräftor. Kräftorna köptes för några ören per kilo om man inte själv hade tillgång till kräftrika fiskevatten. Enligt beräkningar från 1800-talets senare del bärgades mellan 700.000 - 800.000 tjog kräftor per år i svenska vatten. Hjälmaren ansågs vara den främsta kräftsjön beträffande antalet fångade kräftor, c:a 200.000 tjog per år.

Hona och hane av svenska kräftor. Bild efter träsnitt från 1800-talet.
Copyright bearbetning Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet ©

Kräftpesten slog till mot de svenska kräftbestånden redan mot slutet av seklet. Så tidigt som 1870 hade det rapporterats om oförklarlig kräftdöd i en del kräftrika vattendrag.

Kräftätande har gamla anor i Norden, även om man i äldre tider inte ägnade kräftorna någon särskild uppmärksamhet utan använde dem som ingredienser i raguer och pastejer. Gustav Vasa lär ha ätit sina kräftor i en yppig ragu. Matgeniet Kajsa Warg som gav ut sin berömda kokbok år 1755 hade en beskrivning på kräftkorv i sin receptsamling. Av kräftor, basilika, timjan och bröd tillredde hon en korvsmet som stoppades i fjälster och tillagades och serverades på ett liknande sätt som vanlig fläskkorv.

Det rituella kräftätande som praktiserades i mellersta och södra Sverige var sällsynt i vårt lands nordliga delar. Kanske beroende på alltför sparsam tillgång till kräftor. I Norrland ägnade man sig istället åt att kalasa på surströmming.

Det var med stor sannolikhet bristen på salt som medförde att man vid Norrlandskusten började använda den speciella konserveringsmetod som resulterade i delikatessen surströmming. Hur gammal den saltsnåla konserveringsmetoden är kan inte fastställas. Det kan dock fastställas att Gustav Vasa i sina skatteböcker under 1500-talet hade bokfört att var femtonde tunna av "norrlänningarnas sura sill" hade lämnats till kronan som skatt. Troligen var konserveringen ingen nyhet under Gustav Vasas regeringstid.

Salt var en av Sveriges viktigaste importvaror. I krigstider torde det inte ha varit ovanligt att det inträffade störningar i saltimporten. Strömmingen måste tas om hand och konserveras när den var som bäst och när den fanns i tillräckligt stora kvantiteter oavsett vilka saltmängder som kunde uppbringas. De tider som saltet var en bristvara måste strömmingen konserveras i en svagare saltlake.

Den strömming som bäst lämpade sig för att lägga in som surströmming var den som fångades under våren och försommaren. April till juni var strömmingen lekmogen. Detta medförde att fiskbukarna var stinna av rom och mjölke men att fiskens tarmfett befann sig på sin lägsta nivå. Detta förhållande var gynnsamt för konserveringen. Litet salt kunde användas och jäsningen blev den man önskade för att strömmingen skulle vara tjänlig som föda.

De norrländska surströmmingskalasen var också informella sammankomster där man lade större vikt vid det rituella ätandet av surströmmingen än vid etikett och formalia.

Surströmmingsätandet som rit blev populärt vid seklets början. Det var inte ovanligt att det anordnades surströmmingskalas inom det lokala föreningslivet. Både vid de större surströmmingskalasen och i familjekretsen var det vanligt att man tävlade om vem som åt flest surströmmingar. Storätarna kännetecknades av att de inte rensade strömmingen utan åt den hel. Från Gustav Vasas tid fram till vår egen tid rensades inte surströmmingen innan den konserverades. Den gälades enbart vilket gav ett snitt mellan huvud och buk. Nu för tiden är strömmingen huvudlös när den läggs i tunnor för jäsning och konservering.