NOTISA  Sweden

» Månadens nationaldagar och temadagar

   Aktuella artiklar

» Från fruntimmersföreningar till riksdagen
 
» Vaccinationens historia - vetenskap och förhoppningar
 
» Drottning Victoria - hela Europas mormor och farmor


Sylvester och ett Gott Nytt År

Text: Inger Lin Söderberg-Lidbeck ©
Bild: Bearbetning Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet ©

Artikeln omfattas av lagen om upphovsrätt. Text och bilder får inte kopieras och publiceras utan tillstånd av Inger Lin Söderberg-Lidbeck och Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet. Överträdelser beivras.

Förr i tiden var årshögtiderna ansedda som orakeltider. Almanackor och bondepraktika förmedlade goda råd om hur man ur det närvarande kunde utröna framtiden. Jul och midsommar var de mest betydelsefulla orakeltiderna. Det var en allmänt spridd uppfattning att så som vädret under midsommarnatt och julenatt visade sig, så skulle också det kommande halvårets väderlek bli. Dessutom kunde man genom att lägga märke till skeenden av mera allmän karaktär också få ett och annat tips om landet riskerade att drabbas av krig och farsoter. Det fanns också möjligheter att utröna hemligheter beträffande kärlek och hälsa på det personliga planet. Knepet var att tolka tecknen rätt och att förstå deras dolda innebörder.

Det gamla och nya året i allegorisk framställning. Omgivna av traditionella lyckosymboler som hästsko och fyrklöver försöker det åldrande seklet hålla urets visare tillbaka samtidigt som det nya seklet skyndar på pendelns svängande. Bild från sekelskiftet 1800/1900.
Copyright bearbetning Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet ©

Sylvesters dag ingick som en av de tolv betydelsefulla dagarna i julens skede vilka räknades mellan julaftonen och trettondedag jul. Om solen sken Sylvesters dag, nyårsaftonen, förebådade det svåra tider för bonden men överflöd för fiskaren. Om stormen ven samma dag antogs sommaren bli perfekt för grödan. Även andra speciella händelser som timade under Sylvesters dag noterades och tolkades i enlighet med tradition och allmänna uppfattningar.

Det förekom att kvinnorna spådde i bly eller i kaffesump på nyårsafton och att man med oljud och eld drev ondskans makter på flykten inför det nya året. Men nyåret var för de flesta bland landsbygdens befolkning endast julens efterklang.

Kyrkklockornas klang markerade skiftet mellan de förflutna och det kommande. Seden att ringa in det nya året med kyrkklockorna hade störst betydelse i städerna. Bilden från 1901 är fylld av symbolik. Mannen med skägget är Oden som ringer in en ny tid med den malmtunga kyrkklockan. Samtidigt visar sig nyårsnyet i sin allra klaraste glans.
Copyright bearbetning Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet ©

Under medeltiden hade Sylvester eller Silvester som han då kallades varit ett vördat namn i helgonkalendern. Med tiden blev han också ett namn i vår almanacka den 31 december. Silvester var inte särskilt uppmärksammad i gamla tiders nyårsfirande. Detta trots hans agrara anknytning som skyddspatron för husdjur och god skörd. Silvester var ursprungligen romare men han konverterade till den kristna tron och valdes till påve i januari år 314.

Han dog på årets sista dag år 335. Silvester lär ha varit den förste påven som bar tiaran som därefter blivit påvarnas typiska huvudbonad. Innan Silvester valdes till påve hade han i likhet med många andra kristna levt undangömd och förföljd. Legenden berättar att han vann den mäktige kejsaren Konstantin för den kristna läran genom att bota honom från en svår sjukdom. Även kejsarens moder Helena blev frisk genom Silvesters behandling. Detta gjorde kejsaren än mer positivt inställd till kristendomen. Silvester utnämndes av kejsaren till överhuvud för hela kristenheten. Med denna titel följde även stora rikedomar och jordagods.


Text: © Inger Lin Söderberg-Lidbeck
 

* * * * * * *  




 

Hela Europas mormor och farmor - drottning Victoria

Text: Inger Lin Söderberg-Lidbeck © 2001 – 2020
Bild: Bearbetning Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet

Artikeln omfattas av lagen om upphovsrätt. Text och bilder får inte kopieras och publiceras utan tillstånd av Inger Lin Söderberg-Lidbeck och Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet. Överträdelser beivras.

När Victoria av England dog den 22 januari 1901 utlystes officiell sorg i en fjärdedel av världen. Drottning Victoria innehade de imposanta titlarna "drottning av Stora Britannien och Irland" och "kejsarinna av Indien". Vid sin död hade hon regerat över sitt imperium sedan år 1837. Titeln kejsarinna av Indien hade hon haft sedan år 1877.

Victoria var till kroppsformatet en kortväxt kvinna. Men det var det brittiska väldets storlek som utgjorde förutsättningarna för hennes självkänsla. Drottning Victoria föredrog att tala om sig själv som "vi". När hon avfärdade någon av sina undersåtar var det med ett skenbart majoritetsbeslut - We are not amused - Vi är inte roade.

Förutom sina officiella titlar kom drottning Victoria under slutet av sin levnad att tilldelas ytterligare titlar av den beundrande samtida Europeiska pressen nämligen "grandmother" och "grossmutter" eller skämtsamt "gossmutter" för Europas furstehus. Med internationellt språkbruk omfattades både mor- och farföräldrar av samma benämningar. Drottning Victorias utnämning till grandmother och grossmutter innebar därför att hon betraktades som anmoder till Europas mest inflytelserika furstehus..

Drottning Victoria år 1837 när hon blev regent. En fjärdedel av världen ingick i drottning Victorias imperium (bilden är från slutet av 1890-talet).
Copyright bearbetning Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet ©

Victoria föddes den 24/5 år 1819. Hon var dotter till Georg III:s fjärde son hertig Edward av Kent och hans maka Victoria av Sachsen-Saalfeld-Coburg. Det var moderns släkt och värderingar som präglade prinsessans uppfostran. Victoria efterträdde sin farbror William IV på tronen år 1837. Tre år senare år 1840 ingick hon äktenskap med Albert av Sachsen-Coburg-Gotha. I äktenskapet föddes inte mindre än nio barn. Albert var även sin hustrus politiske rådgivare. Han fick därigenom ett avsevärt inflytande över Englands politik. När Albert dog år 1861 sörjde Victoria honom djupt. Efter hans död bar hon alltid sorgdräkt. Politiskt blev hon efter Alberts död mindre liberal och alltmer konservativ.

Victoria och Alberts första barn var dottern Victoria Adelheid Marie Louise. Hon föddes 1840 nästan prick nio månader efter äktenskapets ingående. Denna Victoria blev vid 18 års ålder förmäld med den nio år äldre Preussiske prinsen Friedrich Wilhelm, sedermera Friedrich III. År 1859 föddes drottning Victorias och prins Alberts första barnbarn, Wilhelm, som med tiden skulle bli Kaiser Wilhelm II i Tyskland. Han räknades inte som ett av drottning Victorias mest älskade barnbarn. Enligt en anekdot skulle gossen Wilhelm i späd ålder ha bitit sin blödarsjuke morbror Leopold mycket svårt. Det sades att det var efter denna händelse som mormors nåd hade förverkats.

Redan år 1841 föddes drottning Victorias och prins Alberts äldste son Albert Edward. Han uppfostrades strängt och målmedvetet efter prins Alberts principer. Enligt samtidens skvallerpress var det i samband med en uppgörelse mellan Edward Och Albert som fadern insjuknade och dog.

År 1863 ingick Edward äktenskap med den nittonåriga Alexandra Karoline Marie Charlotte Louise Julie av Danmark. I äktenskapet föddes två söner och tre döttrar. Yngsta dottern Maud blev maka till kung Haakon II av Norge. Andre sonen efterträdde sin fader Edward VII på tronen år 1910. Han blev kung under namnet Georg V av Storbritannien. Han blev i sin tur så småningom far till två kungar, dels Edward VIII som abdikerade på grund av sin kärlek till mrs Wallis Simpson och till Georg VI gift med Englands avgudade drottningmoder. Äktenskapet mellan Alexandra av Danmark och Edward var dock inte ansett som lyckligt. Edwards omvittnade "fruntimmersintresse" skapade spänningar.

Alice föddes som drottning Victorias och Alberts andra dotter och tredje barn år 1843. Hon blev maka till Ludvig IV storhertig av Hessen. Alice födde inte mindre än sju barn innan hon vid trettiofem års ålder dog i difteri. Ungefär samtidigt dog även hennes yngsta dotter Mary. Alix den näst yngsta av Alices döttrar var sex år när modern dog. Hon sändes till mormor Victorias hov i England för att få en god uppfostran. Alix blev med tiden maka till Rysslands tsar Nikolaus II. Det har ansetts att det var Alice som överförde anlaget för blödarsjuka, hemofili A, till det ryska furstehuset.

Alfred Ernst Albert som föddes år 1844 gifte sig år 1874 med en syster till Nikolaus II, Maria Alexandrovna av Ryssland. Alfreds äldsta dotter Maria Alexandra Viktoria blev med tiden hustru till Ferdinand I av Rumänien.

Helena Augusta Victoria född 1846 tackade ja till den 15 år äldre Christian Carl August prins av Schleswig-Holstein. Hennes fyra barn föddes samtliga hemma i mor Victorias slott. Louise Karolin Alberta född 1848 gifte sig rikt med sonen till den åttonde hertigen av Agryll år 1871. Han var tre år yngre än sin hustru.

Näst yngste sonen Arthur Wilhelm Patric Albrecht kom att få speciell anknytning till Sveriges kungahus. Han var född 1850 och gifte sig 1879 med Louise Margarethe Alexandra Victoria Agnes. Parets äldsta dotter Margareta ingick med tiden äktenskap med Sveriges kronprins Gustav Adolf, senare populär kung med ordningstalet VI. Margareta blev dock aldrig svensk drottning eftersom hon dog ung. Hon efterlämnade fem barn, nämligen Gustav Adolf, nuvarande kung Carl XVI Gustafs far, Sigvard Bernadotte, Ingrid som var drottning av Danmark, prins Bertil och Lennart som var greve av Mainau.

Prins Leopold drottning Victorias yngste son var född år 1853. Det var Leopold som enligt anekdoten i barndomen blev biten av Tysklands blivande kejsare. Leopolds sjukdom innebar att många av tidens läkare bestämt avrådde honom från att ingå äktenskap. Leopold lyssnade inte på det örat. År 1882 när han var 29 år gammal äktade han den åtta år yngre Helena Waldeck av Pyrmont. Två år senare dog han av hjärnblödning i samband med ett fall. Då hade hans hustru redan fött en dotter. Fyra månader efter Leopolds död föddes ytterligare ett bidrag till Victoria och Alberts dynasti nämligen Leopold Karl Edward Albert.

Beatrice Maria Victoria Feodora yngsta dottern i den niohövdade barnaskaran föddes 1857. Hon gifte sig 1885 med den äventyrlige prinsen Henry av Battenberg. Paret fick en dotter och fyra söner innan Henry dog under ångbåtsfärd i Afrika år 1896. Dottern Victoria Eugenie gifte sig med tiden med den spanske kungen Alfonso XIII. Hans arvsrätt till kronan förorsakade på sin tid Europas hetaste skvaller. Anledningen var att han föddes efter faderns död.

Drottning Victoria år 1900.
 

Copyright bearbetning Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet ©

Drottning Victorias namn har bevarats i många av Europeiska familjer. Hon har blivit en symbol för en förfluten tids moraliska och politiska värderingar. Hon var för samtiden sinnebilden för imperiet och dess värden. Värden som många då, när det tjugonde århundradet ännu var ungt och oprövat, hoppades skulle bestå.

Till detta kan tilläggas att drottning Victoria av England har fått en särdeles bekväm promenadvagn avsedd att dragas av häst uppkallad efter sig samt en "perlgrynssoppa à la Victoria".

Text: Inger Lin Söderberg-Lidbeck. Samtligt material omfattas av Notisa Bildarkivets copyright © Otillåten publicering av Notisa Bildarkivets texter och bilder debiteras alltid såsom intrång i ideell rätt och debiteras därför enligt Notisa Bildarkivets egen prislista. Därtill kan tillkomma krav på skadestånd för kommersiellt utnyttjande. För legal användning kan Notisa Bildarkivets bilder och texter dock alltid beställas från Notisa Bildarkivet Presservice.

Text: © Inger Lin Söderberg-Lidbeck